Specifika läs- och skrivsvårigheter, även kallat dyslexi, kännetecknas av svårigheter med avkodning, stavning och ordigenkänning som påverkar läsflytet. Förskolebarn som har en fonologisk språkstörning (se under språksvårigheter) har ökad risk att utveckla dyslexi. Dyslexi kan inte kopplas till intelligensnivå. Dyslexi kan inte växa eller tränas bort men svårigheterna kan underlättas av rätt anpassningar och hjälpmedel samt till viss del av lästräning.
Dyslexi kan också förekomma tillsammans med ordmobiliseringssvårigheter. Ordmobiliseringssvårigheter innebär svårigheter att hitta ord i ordförrådet, trots att det är ord som personen kan.
Tecken på dyslexi:
- Barnet knäcker inte läskoden trots extra insatt lästräning i skolan.
- Ett ointresse för böcker.
- Stakande läsning och avsaknad av läsflyt.
- Barnet känner inte igen ord och måste ljuda sig igenom dem trots att det är ord som förekommer ofta i texten.
- Svårigheter att förstå det han/hon läst.
- Stavningssvårigheter
- Förväxlingar av bokstäver som både liknar varandra till utseendet (exempelvis b-d) och ljudmässigt (exempelvis p-b, r-l-j, k-t).
Hur omgivningen kan tänka och agera:
- Introducera datorn tidigt som ett hjälpmedel både vid skrivning och läsning.
- Använd stavningsprogram och talsyntes.
- Högläs tillsammans.
- Ta pauser i arbetet.
- Växla mellan att läsa, lyssna och lyssna och läsa samtidigt på texter.
- Se till att få texter inför prov i god tid.
- Hitta böcker som intresserar och väcker motivation.